Varför vatten ofta känns bättre än papper
Vatten rengör effektivare än att torka med papper. Det tar bort rester utan att gnugga mot huden, vilket minskar risken för sår, hemorrojder och eksem i underlivet. För kvinnor är det särskilt värdefullt – många upplever att urinvägsinfektioner blir färre när området blir riktigt rent med vatten.
För boende med nedsatt rörlighet eller värk i axlar och handleder blir det också lättare att klara delar av toalettbesöket själv.

En handhållen dusch med mjuk stråle ger kontroll och integritet – man slipper känna sig lika utsatt när personalen behöver hjälp med intimtvätt.

Vad innebär det i vardagen på boendet?
En bidédusch är oftast en enkel handdusch med flexibel slang som kopplas till en inkommande vatten – antingen vid handfatet eller direkt vid toaletten. Installationen tar normalt under en halvtimme och kräver oftast ingen el eller stor ombyggnad.

Många boende beskriver känslan som ”fräschare” och ”renare” än med papper. Det kan minska behovet av extra salvor eller skydd efteråt, och personalen märker ofta att assistans vid toalettbesök går snabbare och blir mindre intimt krävande.

Förebyggande och hållbarhet
God hygien efter toalett är en viktig del i att förebygga infektioner och hudproblem – två vanliga orsaker till onödigt lidande hos äldre. Samtidigt minskar användningen av toalettpapper, vilket är bra både för miljön och boendets förbrukningskostnader. En genomsnittlig person använder mängder av papper varje år; i ett helt boende blir det snabbt en märkbar skillnad.
Reflektionsfrågor – intimhygien med vatten

Undersköterska och vårdbiträde:
● Hur upplever boende dagens sätt att torka sig efter toalett – finns det irritation eller osäkerhet?
● Skulle en bidé/dusch kunna ge boende mer självständighet vid toalettbesök?
● Hur påverkar det er arbetsbelastning om assistans kring intimhygien blir mindre frekvent?

Chef och enhetschef:
● Hur kan bättre intimhygien bidra till färre hudproblem och infektioner på enheten?
● Finns det intresse att testa bidédusch på några rum som ett pilotprojekt?
● Hur passar det in i verksamhetens arbete med hållbarhet och minskad förbrukning?

Sjuksköterska:
● I vilka situationer tror ni vattenrengöring efter toalett kan minska risken för urinvägsinfektioner eller hudskador?
● Hur skulle ni kunna följa upp effekten på boendes hudstatus och trivsel?
● Finns koppling till era kvalitetsrutiner kring prevention och hygien?

Små förändringar i badrummet kan göra stor skillnad för den dagliga värdigheten. Att ge äldre möjlighet till en renare och skonsammare toalett upplevelse är ofta uppskattat.